Chanel In My Drawer

Åren går och den lilla snögubben som ni ser hängande från min orchidé har fantastiskt nog hållit efter en massa flytt land och rike runt. Under åren har den hängt i familjens julgran varje år, men sen jag flyttade till eget har  jag lyft fram den och hängt den i blickfånget, där jag tillbringar mest tid. Frosten, som ser ut som strösocker på gubben släpper och på hans söta kinder lyser glaset igenom.
Jag såg ett underbart ornament i ett fönster i en antikaffär i Askersund förra helgen, också i glas, en grön gran på ena sidan och en tomte med en massa leksaker på den andra i ett fantastiskt skick. Den hängde i fönstret när jag gick förbi och jag blev helt kär i den. Det var sen kväll och de hade bara öppet vissa dagar i veckan, så även om min vän åkte förbi i veckan var den puts veck. Det var någon annan som älskade den lika mycket som jag tyvärr.
Jag älskar just vackra ornament i glas, det får gärna vara gammalt och ha historia. Den dagen jag lever tillsammans med någon ska jag ha en riktig Disney-gran med vackra pynt i glas, underbara praliner i skimrande förpackningar hängande från grenarna, jag ska knyta glänsande sidenband där det passar och placera en vacker spira , även den i glas på toppen.
Butiken American Classic i Sergelgången/Gallerian i Stockholm har inför varje jul de mest underbara pynten från USA och Ryssland samt andra delar av världen, mest i glas, så som man hade förr i tiden. När jag går in där känner jag mig som ekorren Puff ur duon Piff och Puff. När Musse och Pluto har klätt granen och Puff vågar titta fram lyser hans ansikte med ett fånigt leende. Han ser allt glitter och ljus, alla glasornament och polkagrisar och han blir helt salig. Han får en lustig gångstil och diggar utsikten som är grym, precis på hemmaplan, ett par steg från deras bo i trädstammen.
Även jag får den gångstilen i ren lycka när jag promenerar runt i butiken bland hyllor och bord, till bredden fyllda av vackra saker. Det är just dom prydnaderna jag ska fylla min drömgran med, när tiden är kommen.
Tills dess har jag min stora ulltomte från Åsas Tomtebod som förövrigt har varit framme hela året, i all renoveringshysteri har jag aldrig hittat en plats för denna mjuka tomte med luvan hårt nerdragen över näsan, samt min kära ägodel, snögubben.
På bilden ovan ser ni hur jag har det när jag skriver, det är viktigt för mig att vara omgiven av vackra ting och foton. En del av ramarna gapar fortfarande tomma, jag väntar ihärdigt på att få kopior av foton på min syster som vid det här laget är flera år gamla, men det spelar mindre roll.
Ni kan även se att jag fortfarande inte har lyckats döda min orchidé, jag börjar snart bli stolt över mig själv...
Gardinerna lyser fortfarande med sin frånvaro, det kommer när det kommer, dom är från Mimou som mina kuddar och ska även matchas med det sistnämnda.
I övrigt trivs jag vid mitt skrivbord där kreativiteten flödar, där bilder och inläggen blir till. Det är centrum för mitt hem, det är där jag skriver, kommunicerar, jobbar och författar.