Santa Claus Is Here
Den 6:e december innebär Nicolaus-dagen, dvs namnet på vår älskade tomte, som i Ungern kommer just denna dagen med små presenter om du har varit snäll och guldfärgat björkris och du har varit dum.
Jag minns tillbaka på dagarna som barn när jag och min syster fulla av förväntan letade runt i vårat rum efter presenterna som tomten gömde och lämnade på strategiskt utvalda ställen. Varje år var det lika ångestfyllt innan vi fick se om vi skulle få en bunt björkris eller choklad och gåvor. Det roliga är att vi alltid fick fina små presenter som tex nya barbiekläder, små leksaker samt paket med choklad gjutna i tomteform, men även en mindre bunt björkris, som för att påpeka att; ja barn, ni har varit snälla, men låt det inte stiga er åt huvudet, det finns alltid rum för förbättring.
Farmor, mormor och morfar kom alltid med små paket denna dag som firades precis som julafton även fast det var i mycket mindre skala. Det var denna dag vi fick reda på om tomten skulle komma eller ej, enligt den katolska religionen som råder i Ungern kommer jesusbarnet med presenterna på julafton, inte tomten som här i Sverige. Vi är inte troende i familjen, jag har avsagt mig kyrkan och ägnar mig åt filosofin i Buddhismen istället, men vi har givetvis behållit traditionerna som min familj har vuxit upp med så långt det går att minnas.
Jag ser dessa paket med choklad i tomteform även i våra butiker här i Sverige och jag ler varje gång jag ser dom när det nalkas jul, och minns de oskyldiga dagarna då vår stress bestod av om vi hade varit snälla eller ej. Jag minns fortfarande känslan jag hade när pappa kom hem med vår julgran och vi pyntade den. Det var allltid en liten gran, dock alltid fyllig i formen, han skulle bara våga komma hem med en inte så perfekt gran, stackars lilla pappa, inte var det lätt att bo med tre viljestarka kvinnor. Den lilla granen placerades på min systers miniskrivbord och pappa hade alltid, även på senare år uppgiften att sätta ljusslingan så perfekt som bara han kunde. Efter det var det fritt fram att pynta, hänga våra handgjorda kreationer och familjens nedärvda glaspynt som alltid gav en trygg känsla. Jag fick sitta i timmar och sätta snören på dom festliga pralinerna i läckert glittrigt prasselpapper som skulle pryda granen innan en efter en försvann spårlöst. Min mamma gick nästan och räknade kändes det som, men man var väl smart och norpade på baksidan av granen.
Doften som spred sig i rummet var underbart, inget går upp mot doften av barr för att skapa den hemtrevliga julkänslan. När barren sedan föll hade jag och min syster inte tråkigt. Vi hade en lek, där vi, nu när jag tänker efter var väldigt effektiva och samlade upp barren bara genom att leka. Vad fiffiga och uppfinningsrika barn är...
Idag ska vi alltså fira tomtens namnsdag och ge varann små presenter och choklad, en trevlig tradition som jag gärna för vidare.