Chanel In My Drawer

För två år sedan hände det som bara inte fick inträffa. Döden är en del av livet sägs det. Och det är ju klart, vi föds och vi dör. Vi lämnar vårt fotavtryck på denna jord, vi berör hjärtan och vi kanske gör något som förändrar världen för all framtid för människorna som finns kvar i den när vi är borta.
Borta, helt plötsligt, utan förvarning är han borta. Chockartat rycks han bort av högre krafter och han fick inte vara med oss längre. Alldeles för tidigt får vi som är kvar planera hans sista färd. Vi fattar ingenting. Vi vill inte. Vi tycker att det är alldeles för tidigt att dö vid 52 års ålder. Vi fick inte säga farväl, vi kunde inte tala om att han inte var ensam och att vi fanns där. Ett enda telefonsamtal och mitt liv blir aldrig sig likt igen. Helt plötsligt får jag finna mig i att jag har sorg, att jag saknar och får mognaden i livet jag inte ville ha så tidigt. Ödmjukheten går hand i hand med en upplevd sorg och helt plötsligt tar jag inte saker och ting, människor och livet för givet längre. Allt kan ta slut på en sekund och jag inser att människan inte är odödlig. Vi andas på lånad tid och ibland får vi återlämna livet till makten som gav oss den i förtid. Varför är en bra fråga. Det enklaste svaret är ju att inget varar för evigt och börjar vi ett liv genom att födas så måste det även avslutas. Vi måste stänga boken som handlar om vårt liv, även om vi inte har skrivit de sista kapitlen och lämna kvar det till dom som finns kvar. Vi kan alltid bläddra i våra minnen, hoppa i boken för att vi äger den. Vi äger våra minnen och om vi vårdar dom finns dom hos oss tills vi stänger vår egen bok och lämnar den vidare. Den eviga kedjan av livet.
Jag kunde inte vara vid din sista viloplats idag Pappa, men jag har tänt ett ljus och den brinner för dig. Den symboliserar ett evigt ljus och minnerna jag har kvar efter dig. Den brinner stillsamt, stearinet rinner och bildar droppar längs med ljusets kropp som liknar tårar, långsamt rinnandes för att till slut stelna på vägen.
Jag saknar dig Pappa.