Chanel In My Drawer

Det har gått så långt att jag nu får posta lappar överallt i mitt hem för att inte glömma hålla liv i den enda blomman jag har, min orchidé. Stackaren ser rätt sur ut, alldeles skrynklig, som att den är törstig eller nåt. Det verkar nästan som att den är i behov av att vattnas och om jag är riktigt dukktig ska jag försöka göra det innan jag lämnar den imorgon. Jag skulle ha gjort det mellan tvätten idag, innan jag diskade, efter att jag var klar med disken, innan första glaset vin, efter provsmaket av mina macarones, både innan OCH efter dammsugningen, efter att jag satte på mig den värmande koftan, innan jag satte mig ner. Men så blev det bara inte av. Den skulle liksom behöva dra mig i örat för att jag skulle fatta att alla levande varelser behöver vatten och omvårdnad. Å andra sidan så vore det inte jag om jag inte dödade den vackra skapelsen. Så, om inget oförutsätt kommer in i mitt liv de närmaste 5 minutrarna ska jag ha klarat av den otroligt krävande uppgiften att vattna min kära blomma. Det är  verkligen den enda uppgiften jag har för att i gengäld få en vacker och leende orchidé.